Näsplastikbloggen

Jag hann tyvärr inte få prata så mycket mer med kirurgen innan jag åkte hem, men han lovade att ringa dagen därpå. När jag kom hem bäddade vi genast ner mig i soffan i sittliggande ställning med fötterna i högt läge. Jag fick dricka lite nyponsoppa - något annat gick inte, det var för jobbigt att tugga på något (i övrigt under dagen har jag ätit yoghurt, ett paket nudlar, lite glass... Mjuka saker helt enkelt som inte kräver mkt tuggning.) Sen somnade jag av och till i flera timmar.

Jag hade fått med mig 5 st Citodol hem som jag skulle ta vart 6e timme mot smärtan. I början var det faktiskt helt okej, jag tror att den där morfinlösningen fortfarande var aktiv. Framåt natten blev det dock värre och det spände något oerhört över nästippen. Varje gång jag reste mig upp för att gå på toa eller när jag svalde pga att jag åt eller drack någonting så började det rinna blod ur näsan. Jag hade väldigt lätta blåmärken vid ögonen, knappt märkbara. Jag oroade mig mest över blödandet, men sjuksystern hade sagt att det var normalt.

Det värsta var dock huvudvärken som jag fick framåt natten, och att ha tamponader i näsan som gör att det kittlar till lite och gör att jag vill nysa (men det får jag akta mig för!). Under näsan hade man satt fast en kompressor med kirurgtejp för att suga upp blodet som rinner ibland. Den bytte vi kanske fem gånger. Det var lite jobbigt att sova i halvsittande ställning på rygg hela tiden, jag är van vid att sova på sida. Men jag vände mig inte en enda gång i sömnen, så det gick ju bra.